Life of running

Eftersom jag var fräsch efter Aros Marathon har jag kört på. Distans och backe och lite fartökning kryddat med några morgonpass.

 

Jag har även varit generös mot mig själv....väl generös. Jag har varit hungrig...och jag har ätit. Tyvärr inte bara bra saker utan mackor, mackor, mackor, chips och godis. Tagit extra. Har inbillat mikg att jag behövt det - jga springer ju ändå så mycket. Att passera 40 räcker inte som ursäkt.

 

Och man kna konstatera att trots att jag tävlat i Fitness (även om det var 15 år sedan), självstuderat om kostens påerkan på kroppen och desutom testat på mig själv (och andra) så är det lätt att falla i gropar. Den stora skillnaden är kankse att jag vet att jag är i gropen och att jag nu måste upp och att jag vet hur man gör - men lätt är det inte för det.

 

För någon kan det tyckas fåning - det handlar om 2 max 3 kilo. Men jag känner av dem. De tynger mig. Jag känner mig inte lätt i kroppen. Dessutom är det fult och dessa kilon stämmer int med min självbild. Upp till kamp och skärpning! Och jag tänker inte börja på en måndag. Jag tänker börja nu.